När vi arbetar med att utveckla AI4Agri-läroplanen och den pedagogiska handboken, låt oss gå igenom resultaten från WP2:s aktiviteter.
Efter att ha genomfört desk research, enkäter och rundabordssamtal har vi identifierat jordbruksarbetares och entreprenörers AI-relaterade kunskaper, behov och kompetensluckor.
Undersökningen som genomfördes i de fyra länderna visade att samtliga länder har stora kunskapsluckor inom området.
Polen: Här finns en genomsnittlig kunskap om de huvudsakliga adaptiva faktorerna för användning av teknik i jordbruket.
Sverige: Har den högsta medvetenhetsnivån om AI, men denna medvetenhet är inte kopplad till praktisk erfarenhet av AI-applikationer. De verkar också vara medvetna om de miljömässiga fördelarna med AI i jordbruket samt dess effektivitet och produktivitetsförbättringar. Däremot är det i de andra länderna endast hälften av deltagarna som verkar vara medvetna om de nämnda fördelarna.
Cypern: Här finns en mycket låg nivå av kunskap och implementering av AI inom jordbruket.
Grekland: De flesta i arbetsstyrkan är antingen något bekanta eller inte alls bekanta med dessa koncept. Det finns ett litet antal som arbetar med AI-teknologier, men generellt råder en brist på kunskap.
Både resultaten från undersökningen och rundabordssamtalen avslöjade en betydande kompetenslucka bland jordbruksarbetare och entreprenörer. Det finns ett behov av att öka medvetenheten om digitalisering av jordbruket, AI:s bidrag till hållbar utveckling och grönt beslutsfattande. Det är också tydligt att det behövs skräddarsydda utbildningsprogram som fokuserar på praktiska tillämpningar av AI i jordbruket.
Comments